Porr med incest-tema, “barely legal” och “teen” är några av de största trenderna på flera av de mest populära mainstreamporrsajterna med miljontals filmer som är gratis och tillgängliga för alla oavsett ålder. Därför är det vanligt att barn redan i förskoleklass och lågstadieålder exponeras för den typen av porr, t.ex. genom att ett äldre barn på skolan visar.

Exempel på porrfilmer från två av världens mest populära porrsajter är:

“SisLovesMe – Shy Stepsister With Puffy Nips Mazy Myers Gets Her Tiny Pussy Stretched By Stepbro” – 34.4K, views, 87% likes. Noterad 11 januari 2023 på Youporn.

“STEPFATHER FUCKS TINY TEEN BECAUSE HIS WIFE WOULD NOT” –10.9M views, 87% likes. Noterad 11 januari 2023 på Pornhub.

Den här typen av porrfilmer ligger ofta högt upp på startsidorna direkt när barnen kommer in på porrsajterna och det är vanligt att barn redan i lågstadieålder exponeras för s.k. “incest-porr” t.ex. genom att ett äldre barn på skolan visar. Det kan vara mycket skadligt för barn att se porr där det ser ut som att vuxna eller syskon förgriper sig på barn. Läs mer i vår kunskapsdel Hur påverkas barn? Det här är ett komplext och allvarligt problem. På porrsajterna finns ingen åldersverifikation, det är ofta helt omöjligt att veta hur gamla de medverkande är, om de är minderåriga eller ej.

Om du tror att ett barn har exponerats och mår dåligt rekommenderar vi att du tar professionell hjälp, t.ex. av skolkuratorn. Läs mer i Hur påverkas barn?.

Generellt gäller övriga expertråd även här: Prata lugnt, lyft av eventuell skuld eller skam, lyssna in barnets känslor, försök att inte överföra dina egna känslor.

Repetera med barnet att snopp, snippa, rumpa, mun, hals, insida på lår och bröst för äldre tjejer är privata kroppsdelar. Läs mer om privata kroppsdelar, kroppslig integritet och “Stopp! Min kropp!” hos Rädda Barnen och Treskablinoll.

Försök ta reda på om barnet har exponerats för porr genom att ställa öppna frågor och utan att säga ordet porr, om barnet inte redan kan det ordet. Istället för ordet porr kan du fråga om barnet har sett bilder och filmer med naket. Berätta att det tyvärr finns bilder och filmer på internet där vuxna rör barns privata kroppsdelar, att det är fel och att det inte borde vara så. Berätta att det inte är bra för barn att se bilder eller filmer där vuxna eller andra barn rör barns eller vuxnas privata kroppsdelar. 

Förklara för barnet att ingen vuxen, eller något barn, får röra vid, fota eller filma deras privata kroppsdelar eller be barnet röra barnets egna eller någon annans privata kroppsdelar. Räkna upp några exempel så att det blir konkret och barnet förstår vilka det är detta gäller. Du kan t.ex. säga till barnet: “Varken lärare, fritidsledare, fotbollstränare, en kompis syskon eller föräldrar, kusiner eller någon annan i familjen. 

Betona att det aldrig är barnets fel eller ansvar om det händer. Berätta att det är vanligt att barn mår dåligt och kan känna sig ledsna, och att det är helt okej att känna sig ledsen och må dåligt. Säg till barnet att det viktigt att barnet berättar för en vuxen som det känner sig trygg med om det har hänt.

Sök professionell hjälp vid behov. Vi uppmuntrar alltid att anmäla till Polisen om ett barn har utsatts, vid misstanke om brott.


De flesta sociala medier har en åldersgräns på 13 år men det är vanligt att barn introduceras till exempelvis TikTok redan i lågstadiet av en kompis även om inte ditt barn har TikTok. Vissa sociala medier, t.ex. Twitter har inga begränsningar för porr. Men även de sociala medier som inte tillåter porr som bl.a. Instagram och TikTok tillåter att porrsajter och porrskådespelare har egna konton där de gör reklam för porr och länkar till porr. 

Visa intresse för ditt barns liv på nätet och i sociala medier. Var till exempel med och titta, ställ frågor och visa att du vill lära dig av ditt barn som ofta vet mer om sociala medier än vi föräldrar gör. Låt tyngdvikten vara i det som är positivt och roligt med nätet. Det är viktigt att barnet inte upplever oss vuxna som oförstående för det som barnet tycker är roligt, eller dömande och tråkiga glädjedödare. Det allra viktigaste som vi ska förvalta är barnets förtroende och vilja att ha en löpande, nära dialog med sina trygga vuxna under hela uppväxten. 

Fråga om barnet har sett nakna bilder och filmer på nätet, men säg inte ordet porr om barnet inte redan känner till det för att barnet inte ska googla och exponeras.

Ställ öppna frågor om olika förkortningar för ord på nätet och när andra i klassen pratar för att ta reda på om hen t.ex. har hört begreppen “MILF”, “DILF” och “Daddy”. Säg inte begreppen själv om du inte märker att barnet redan känner till dem, precis som med ordet porr, för att de inte ska googla och kanske hamna på porr. 



Om barnet har hört begreppen kan du fråga om hen vet vad de betyder och vad hen får för tankar kring det. Prata tillsammans som vi föreslår i förra tipset om att det är fel och skadligt om det händer ett barn på riktigt och att det aldrig är barnets fel. Det är helt okej att berätta att man som vuxen själv kanske inte förstår hur det kan bli en så populär och normaliserad trend.

Lyssna in och öppna upp för barnets egna tankar och känslor. Var tydlig med att det är fel och olagligt om vuxna gör något sexuellt med barn eller ber barn göra något sexuellt med sig själva eller andra och att det alltid gäller både på nätet och utanför nätet.

Prata om att det är helt naturligt att man kan vara nyfiken på kropp och sex och inget fel eller något att skämmas för. Betona att alla ska få utveckla och definiera sin egen sexualitet i sin egen takt. 

Vi rekommenderar att inte säga ordet porr om du inte märker att ditt barn redan kan ordet, eftersom vi inte vill introducera det och riskera att barnet ska googla på det och exponeras för porr. Däremot kan du prata med ditt barn om att det finns saker på internet som inte är bra för barn att se, t.ex. bilder och filmer med naket.

Stäm av att ditt barn har koll på vilka kroppsdelar som är privata: snopp, snippa, rumpa, mun, insida på lår och bröst för äldre tjejer och att hen vet att privata kroppsdelar är varje persons egna och att de ska respekteras. Påminn också om att hela kroppen självklart alltid ska respekteras! Ingen får ta på en annan person på ett sätt som inte känns bra.

När vi vuxna praktiserar samtycke visar vi att barns och andras kroppsliga integritet är viktig och något självklart. Det ska alltid kännas bra före, under och efter fysisk kontakt med en annan person för alla inblandade. Ett exempel är att bjuda in till en kram med ord och kroppsspråk och lyssna in om barnet vill ha en kram eller inte och aldrig forsera en kram. På så vis lär vi barn att deras egna och andras kroppar ska respekteras.

Prata även med ditt barn om att det är upp till den som tar ett fysiskt initiativ att inhämta samtycke. Du kan t.ex. säga till barnet “Om du vill krama eller kittlas med någon, fråga först om den också vill det”. Barnet kan t.ex. fråga: “Vill du ha en kram?”, “Är det här okej med dig?” eller “Vill du kittlas?”.

Om barn får lära sig tidigt att fråga kan det bli lättare för barnet att ta emot ett nej. Barnet kanske inte känner sig lika avvisad om det har ställt en fråga för att kolla av läget. Berätta att man kan bli ledsen, arg eller besviken när man får ett nej och att den känslan är helt okej. Nejet ska ändå respekteras.

Samtycke innebär att allt som inte är ett solklart ja är ett nej. Stäm av några exempel med ditt barn hur ett nej kan låta:

• “Vänta” betyder nej

• “Jag är inte säker” betyder nej

• “Inte nu” betyder nej

• “Jag har ångrat mig” betyder nej

• “Sluta” betyder nej

• “Det gör ont” betyder nej

• Nej betyder inte “övertala mig”

• Nej betyder helt enkelt nej.

Ett nej kan alltså komma på många olika sätt. Vissa är lättare att förstå, andra kan vara svårare. Fråga om barnet kommer på fler sätt att säga nej utan ordet nej. Även kroppsspråk kan signalera ett nej och då är det viktigt att fråga vad personen vill. Fråga även hur ett nej kan se ut med kroppsspråk.

Det är också viktigt att berätta för ditt barn att det är helt okej för hen att säga nej, även om den andra personen blir besviken. Det kan vara bra att komma på ett par svar tillsammans med barnet om man inte vill ha fysisk kontakt med någon. Ett exempel kan vara “Nej tack, det är slut på kramar idag” eller “Här kommer en ‘high five’ istället”.

De allra flesta barn berättar inte för en vuxen om de exponeras för porr. För att öka sannolikheten att ett barn berättar kan du be barnet tänka ut vilka vuxna hen känner sig mest trygg med i sina olika vanliga sammanhang. Fråga: “Vem på skolan skulle du helst vilja prata med om något händer som inte känns bra i magen?”. Fortsätt med andra platser som fritids, på aktiviteten, hemma hos bästa kompisen osv.

Upprepa gärna övningen en gång per kvartal så det är färskt i minnet och barnet kan tänka ut en ny person om t.ex. en fritidsledare slutar. Har barnet tänkt ut det i förväg ökar sannolikheten att hen går till en vuxen om något händer som känns jobbigt. Jämför i tanken med att det är lättare att ta sig ut ur en byggnad om det brinner om man har memorerat var brandutgångarna finns.

Sannolikheten ökar ännu mer om barnet har berättat för sina trygga vuxna att de har valts ut, och fått en varm reaktion tillbaka. Då har de på ett sätt redan börjat samtalet och det kan kännas lättare att våga berätta om något händer som känns jobbigt. Uppmuntra därför ditt barn att berätta det för sina utvalda vuxna.

Det kan skapa starka känslor hos en vuxen om man får veta att ett barn har exponerats för porr. Här är det viktigt att pausa sina egna känslor och fokusera helt på barnets känslor. Lyssna in hur barnet mår, ställ öppna frågor för att få en uppfattning om vad barnet har sett och vilka intryck det givit. Prata lugnt och visa att du inte blir arg. Visa även att du klarar av att lyssna oavsett vad barnet berättar och att du alltid kommer stötta och hjälpa barnet. Var noga med att lyfta av eventuella känslor av skuld och skam.

Tänk på att barn inte vill göra vuxna ledsna eller arga och att starka reaktioner kan göra att barn inte vill berätta nästa gång de exponeras för porr. Målet är att barnet ska våga berätta även nästa gång och vilja ha en pågående dialog med dig under uppväxten. Tacka för förtroendet att barnet berättade och säg att du är glad att barnet pratar med dig om vad som hänt.

Fokusera alltid på barnet och möt barnets känslor i alla samtal, vare sig barnet har exponerats för porr ofrivilligt, sökt upp porr själv, sett att andra ser på porr eller bara är nyfiken.

Ibland känner barn skuld eller skam när de har sett på porr och det är viktigt att vi vuxna lyfter av det från barn. Det kan vi göra bl.a. genom att berätta att det aldrig är ett barns “fel” om det har sett porr och visa att vi inte blir arga. Ett annat sätt är att berätta att det är vi vuxna som ska skydda barn från saker som inte är bra för barn eller inte gjort för att barn ska se på internet, och att du ska göra ditt bästa för att det inte ska hända igen.

Om ditt barn har sett porr, kan du prata om att det man ser i mainstreamporren inte är sex, bl.a. eftersom porren sällan visar samtycke. Porren innehåller ofta olika former av våldsamma handlingar mot tjejer som kan göra ont och skada både fysiskt och psykiskt. Berätta att många av de som är med i porren mår dåligt även om de ser glada ut och att de ofta är mycket utsatta. I porren visas våldshandlingar som en vanlig del av sex och ser ofta ut att uppskattas av tjejerna som utsätts. Därför måste vi vara tydliga med att det i sex är viktigt med samtycke, ömsesidighet, ömhet, närhet, att vara omhändertagande och lyhörd. Det ska kännas bra för alla inblandade före, under och efter sex!

Barn behöver sina föräldrars insyn, hjälp och engagemang minst lika mycket i deras värld på nätet som utanför. Visa lika stort intresse för det ditt barn gör i båda världarna. Sätt dig bredvid barnet när det surfar och fråga vad hen gör. Fråga om barnet vill visa dig saker hen tycker är kul och lära dig om appar och spel. Att visa intresse är ett viktigt sätt att bygga förtroende och få insyn. Då blir det naturligt att prata om olika saker på nätet, även det som kan kännas svårare.

Det är vanligt att barn skickar länkar till varandra med material som inte är barnvänligt, t.ex. länkar till porrsajter. Berätta för ditt barn att länkar från andra kan leda till saker man blir rädd för eller mår dåligt av att se, och att de alltid ska fråga en vuxen om de känner sig osäkra innan de klickar på en länk. Berätta att du aldrig kommer bli arg om det skulle hända något som barnet mår dåligt av. Lyft av eventuella skuld- eller skamkänslor hos barnet, behåll lugnet och lyssna in barnet.

Berätta för ditt barn att ingen får skicka oönskade nakenbilder eller -filmer på privata kroppsdelar, s.k. “dickpics”, till barnet eller får pressa barnet att skicka nakenbilder, s.k “nudes”. Säg att om det ändå händer så är det viktigt att barnet kommer till en vuxen som hen känner sig trygg med och berättar det.

Var tydlig med att barnet inte måste skicka nakenbilder bara för att någon tjatar om det. Förklara att man förlorar kontrollen över bilder och filmer när man har skickat dem och att de lätt kan spridas på internet och finnas kvar där för alltid. Prata även om risken att andra barn kan skicka vidare nakenbilder om det finns nakenbilder i barnets telefon, t.ex. om barnet lånar ut den till någon i skolan.

Det händer att nakenbilder och -filmer med minderåriga hamnar på porrsajter, och det kan vara mycket svårt att ta ner dem och de kan också laddas upp igen. På dittecpat.se kan minderåriga få hjälp att försöka ta ner nakenbilder som spridits på nätet.

Berätta att om något skulle hända kommer du aldrig bli arg utan alltid stötta och hjälpa barnet. Var tydlig med att det aldrig är barnets fel om någon sprider hens bilder. Lyft av eventuella skuld- eller skamkänslor och tacka för förtroendet att barnet berättat för dig. Ta professionell hjälp om ni behöver, t.ex. av en skolkurator eller Unizons tjej- och ungdomsjourer.

Berätta för ditt barn att det finns personer på internet som vill barn illa och att det kan vara svårt att veta vem någon verkligen är på internet. Säg att om någon som de inte känner skickar meddelanden eller nakenbilder till dem, eller ber dem om nakenbilder, ska de berätta det för dig eller annan vuxen som de känner sig trygg med. Berätta också att de inte ska dela med sig av privat information som namn, hemadress, skola osv. Var samtidigt mycket tydlig med att om något skulle hända kommer du aldrig bli arg utan alltid stötta och hjälpa barnet. Lyft av eventuella skuld- eller skamkänslor och tacka för förtroendet att barnet berättat för dig. Ta professionell hjälp om ni behöver, t.ex. av en skolkurator.

Hjälp barnet att registrera ett användarnamn på sociala medier istället för att använda sitt eget namn eftersom det minskar risken att någon som vill dem illa kan söka upp dem. Hjälp även till att aktivera privata inställningar på barnets konton.

På polisens hemsida kan du läsa mer om nakenbilder och grooming och få fler råd. Om du misstänker sexualbrott mot barn på nätet ska det anmälas till polisen.

Vi rekommenderar att följa de åldersrekommendationer som olika sociala medier har. Det brukar vara enklare om du krokar arm med andra föräldrar i ditt barns olika sammanhang och kommer överens om att följa åldersrekommendationerna tillsammans. Ett tips är att lyfta det på föräldramöten eller skicka ut förslaget i en mailtråd med andra föräldrar till barn på ditt barns aktiviteter eller i kompisgänget.

Många barn är på sociala medier som de inte har åldern för. Twitter som har en åldersgräns på 13 år har inga begränsningar för porr, där ligger porren helt öppen och gratis för alla att titta oavsett ålder. Det finns däremot begränsningar på många andra sociala medier t.ex. Snapchat och TikTok.

Men precis som andra kommersiella företag använder även porrindustrin sociala medier, t.ex. Snapchat och Instagram, för att marknadsföra sig, skapa nyfikenhet och bygga sin fanbase. B

åde porrsajter och personer som medverkar i porr, eller “kreatörer” som de kallas på OnlyFans, har egna konton på sociala medier, ofta med miljontals följare. På t.ex. Instagram går det att länka direkt till ett konto på OnlyFans eller till porrsajter som Pornhub via bl.a. Linktree.

OnlyFans är ett stort socialt medium som växte snabbt under pandemin då många unga kvinnor fick en snabbt och kraftigt försämrad ekonomi.

Där är det vanligt att unga tjejer säljer avklädda bilder och hemmagjord porr med sig själva. Tyvärr har OnlyFans brister i sin ålderskontroll både på de som skaffar konton för att titta och på de som medverkar i materialet.

Det här är ytterligare en orsak till att det är viktigt att visa intresse för vad ditt barn gör och möter på nätet. Ställ öppna frågor och lyssna in om barnet vet vad t.ex. OnlyFans är och prata om det på ett individanpassat sätt.

Ta snacket i en vardaglig situation som är bekväm för er båda. Samtal brukar t.ex. flyta på bra när man är i rörelse eller gör något tillsammans, som på en promenad eller när ni lagar mat.

Exempel på frågor att öppna samtalet med:

• Visa intresse för barnets liv på nätet. Fråga vad barnet gillar och be barnet visa vad det gör och tittar på.

• Öppna upp snacket med att ställa frågor i tredje person. Har någon i klassen tittat på eller visat filmer med naket?

• Fråga om barnet är nyfiket på sex och vad det vet om sex, och vad barnet skulle vilja veta. Du kan säga att du förstår om barnet är nyfiken på hur kroppen ser ut eller hur det ser ut när någon har sex.

Ett smidigt sätt att dra igång snacket är att använda en tredje part som samtalsstartare. Lägg t.ex. en åldersanpassad bok eller artikel på köksbordet.

Läs gärna på, men tänk inte att du behöver vara fullärd för att ta det stora perfekta snacket. Då blir det ofta inte av eller kommer efter första exponeringen istället för innan. Ingen av oss är fullärd på det här området, som dessutom utvecklas i raketfart. Porrindustrin hittar t.ex. hela tiden nya marknadsföringssätt och det kommer nya trender i innehållet. Det viktiga är att inget barn lämnas ensamt med sina upplevelser från porren som kan vara traumatiserande. Så skjut inte upp snacket!

Om det känns svårt att ta snacket med ditt barn, tänk på att ni har pratat om saker som känts tuffa förut, kanske om barnet upplevde något otäckt på tv eller att någon har mobbats i skolan. Du känner ditt barn, lita på er relation och att ni kommer hitta rätt även i det här samtalet. Barn vill ofta gärna prata med vuxna om både positiva och negativa starka upplevelser, men tar inte alltid upp dem själva. Därför är det viktigt att vi vuxna tar snacket regelbundet!