...en del kommentarer hänger sig kvar. Dom där om att hon är sämst och patetisk och att hon sjunger som en strypt katt bränner i tankarna ibland. Och dom där som vill att hon ska skicka nakenbilder känns creepy....
— Bea, 12 år (Distraherad, 2019)
dummy.png

Föräldratips

dummy.png

Så påverkas barn

dummy.png

Utsatthet


VAD ÄR PROBLEMET

screen_5.jpg

Igenkänning, någon?

Vi tror att många föräldrar oavsett ålder på barn kan känna igen sig i utmaningar kopplat till skärmar. Oavsett om det är treåringen som får ett utbrott när iPaden tas bort, nioåringen som vill ha sin egna mobiltelefon, elvaåringen som spelar dataspel med åldersrekommendation 18 år och som “alla vänner får spela”, eller det är fjortonåringen som är rädd att missa en uppdatering på Instagram. Kort och gott, utmaningarna finns där oavsett ålder på barn. Och de börjar tidigt. Rapporten Svenskarna och internet 2018 visar att över en fjärdedel av barn upp till 12 månader använder sig av internet. För ettåringar är den siffran 37 procent och från 10 års ålder har 9 av 10 en egen mobiltelefon (Internetstiftelsen, 2018).

Barn och ungas egna upplevelser

Mellan 30 och 46% av unga ålder 13-18 år tycker att de ägnar för mycket tid åt sociala medier, internet och mobilen. De rapporterar också i motsvarande utsträckning att de tycker att de ägnar för lite tid åt sömn, läxor, sport och träning, böcker och tidningar och kompisar (Distraherad, 2019).

Förövare hänger där barnen är

Tyvärr är det ett faktum att barn blir utsatta för brott eller kränkningar när de är på nätet. Maria Dufva, expert på barn på nätet och kriminolog, säger att åtalen duggar tätt gällande brott mot barn på nätet och domarna är i många fall inte paritet med barnets utsatthet. De som vill komma i kontakt med barn hänger där barnen är beroende på preferens (Maria Dufva, 2019). Ett exempel är en förövare som letade upp sina offer på sajten Kamrat.com, Moviestarplanet och barnappen Momio. ”På Momio kan barn chatta, dela tankar och bilder, se videoklipp och skapa outfits till sina virtuella avatarer i en säker miljö som är skapad speciellt för dem. Momio är en fantastisk plattform för nybörjare på sociala medier”, står det i reklamen för appen (Expressen).

Barn i riskzonen

Barn i riskzonen. Barn i riskzonen. Genom åtal och domar kan vi se att flickor är mest utsatta. Bland de utsatta identifierar kriminolog Maria Dufva ett par faktorer för barn i riskzonen 1) de barn som lägger skulden på sig själva och inte känner att de har en vuxen att vända sig till oavsett vad som hänt 2) de barn som är uttråkade 3) hos de barn som det fyller en funktion att en främmande person fyller dem med beröm och bekräftar dem.

Var kränkningar äger rum skiljer sig mellan tjejer och killar. I sociala plattformar har 6 av 10 flickor kränkts medan 4 av 10 killar har kränks via dataspel (Friends nätrapport 2017).

”Generellt så formas hjärnan om som svar på det vi ägnar mycket tid åt. Lägger vi tid på att titta på pysselvideos som sen gör att vi blir inspirerade till att pyssla själva kan det sannolikt ge glädje, motivation och främja kreativiteten, medan om vi följer en massa konton som får oss att jämföra oss med orealistiska skönhetsideal så visar forskning att sådan tid snarare är förknippad med utveckling av en sämre självkänsla och större missnöje med ens egen kropp över tid”
— Sissela Nutley, hjärnforskare

Barn och ungas egna upplevelser

start_section_4_5_square.jpg

Joel 15 år, ska bara köra en match till i Fortnite. Han kom på andra plats nyss och nu ska han faan vinna. Klockan är två på natten och det är torsdag. Han låtsades att han gick och la sig för länge sen för att få dem att sluta tjata. Han har börjat göra det de senaste veckorna och hittills har det funkat. Han vet att han inte borde men det är så jävla svårt att sluta. Och vad spelar det för roll ändå?”

Distraherad, 2019

Bea 12 år, har kört musical.ly (TikTok) i ett halvår och tycker att det är riktigt kul. Hennes kompisar och hon brukar ha det som grej att göra videos varje dag, antingen tillsammans eller med andra som följer dom. Det är oftast bara roligt att få andra människors kommentarer och även om inte alla gillar allt man lägger ut så är det ändå mest snälla kommentarer. Men en del kommentarer hänger sig kvar. Dom där om att hon är sämst och patetisk och att hon sjunger som en strypt katt bränner i tankarna ibland. Och dom där som vill att hon ska skicka nakenbilder känns creepy. Men det kan hon ju inte säga till sina föräldrar. Dom tror ju att hon har ett privatkonto och skulle säkert ändra tillbaka direkt om dom visste.

Distraherad, 2019

EFFEKTEN AV PROBLEMET

Så påverkas barn- vad säger forskningen och klinikerna

Hur påverkas barn av tiden framför skärmen och av vad de exponeras för? Många av de frågor vi alla ställer oss kring effekterna av vårt ökade användande av digitala skärmar kräver forskning som inte ännu är gjord och en del av dessa frågor är så komplexa att det är svårt att ens göra forskning som kan besvara dem. Det behövs mer kunskap och forskning på samhällsnivå menar flertalet experter för att vi verkligen ska kunna förstå hur barn påverkas av skärmar. För den enskilda personen krävs det att bli medveten om människans sårbarhet och hur det går att bryta mindre bra vanor säger Fondberg & Wincent.

Vad forskningen hittills visar är att:

  1. Sociala medier kan ha både en positiv och negativ påverkan

  2. Den ökade tiden som unga tillbringar med skärm har kopplats till en ökning av riskfaktorer som sömnbrist, stillasittande, upplevd ensamhet och minskat socialt umgänge (Distraherad, 2019)  

Sociala medier

Tjejer använder sociala medier i större utsträckning än killar. Killar i sin tur spelar mer dataspel än tjejer.  Hjärnforskaren Sissela Nutley berättar att de direkta effekter man kan se från forskningen gällande sociala medier går åt olika håll. Det finns positiva effekter, för de som vågar vara öppna med hur de mår. De kan uppleva ökat stöd genom att använda sociala medier. Å andra sidan har många studier sett att passivt användande, att scrolla utan att interagera med andra, mer än två timmar per dag och att ha många i sitt flöde som man känner avund inför och att sedan älta avund är kopplat till mer upplevd ensamhet och mer nedstämdhet. Ett antal studier har även visat på dessa typer av effekter över tid som alltså ger en indikation om riktningen på effekterna (Shakya & Christakis, 2017; Hadar et al 2017).

Indirekta effekter

Skärmanvändandet kan också ge indirekta effekter, det vill säga vad går digitalt medieanvändande ut över? Forskning visar att mer än 2 h per dag är kopplat till mer sömnbrist, mer upplevd ensamhet, mer nedstämdhet och mindre umgänge IRL. Det vill säga alla de skyddande faktorerna för hälsa och välmående hos ett barn, något som flera studier i olika delar av världen visar (Sissela Nutley, 2019). Jean Twenges forskning visar att de ungdomar som var lyckligast var de som använde skärmar mindre än en timme om dagen. Twenge menar att nyckeln för unga att vara lyckliga är att inte spendera mer än 2 h om dagen framför skärmar, och att unga behöver träna och spendera tid away from keyboard tillsammans i det riktiga livet med vänner. Det är aktiviteter som är länkade till mer lycka menar Twenge. Många unga blir också stressade av den sociala feedback de får och de känner att  de borde svara direkt. Det finns en hets kring hastigheten kring kommunikationen (Sissela Nutley, 2019).

Sömnstörningar och psykisk ohälsa

Statistik från Socialstyrelsen visar att fler och fler unga har diagnostiserats med sömnstörningar. Det är vanligare att unga tjejer vårdas för besväret än killar. Sömnstörningar ökar både bland tjejer och killar mellan 15 och 24 år. Sömnforskaren Christian Benedict vid Uppsala universitet menar att ökningen är allvarlig med tanke på att barnen ska kunna prestera bra i skolan (Benedict, SVT.se). Konsekvenserna av sömnproblem kan vara trötthet, nedsatt minne, att barnet blir ledsen lättare och kan även ge inlärningssvårigheter (Sissela Nutley, 2019).

Förklaringen till ökningen är dels att vården blivit bättre på att rapportera diagnoser till Socialstyrelsen, men även stressen som kommer från att ständigt vara uppkopplad med mobiltelefonen där sociala medier, rädslan för att missa något och omgivningens krav på att vara tillgänglig är några bidragande faktorer enligt forskning (Benedict, SVT.se). Barn och unga har i högre utsträckning än vuxna svårare att släppa den digitala världen, med bland annat sociala medier och spel i tid på kvällarna enligt Håkan Jarbin, chefsöverläkare BUP. Håkan Jarbin menar även att en annan delförklaring till att sömnproblemen ökar bland barn och unga kan vara att de är för lite fysiskt aktiva (Jarbin, SVT.se).

Psykisk ohälsa bland unga har ökat kraftigt de senaste åren (Folkhälsomyndigheten). Sömn är en viktig faktor för god hälsa och sömnbrist är en del av den psykiska ohälsan, får barn inte god sömn så ökar risken för ångest och depression (Malin Jakobsson, 2018).  

Barn begår övergrepp på sig själva

Barn tvingas oftast till att begå även övergrepp på sig själva efter att ha kommit i kontakt med förövare via dataspel, chatt och/eller social media. Förövaren har oftast dolt sig bakom ett alter ego som tilltalar just det här barnet. Ett sätt för förövaren att utöva utpressning är att be barnet skicka bild på sig själv, en bild som barnet ofta vet är på gränsen till vad föräldrar har sagt är okej att dela på nätet. Denna bild används sedan i utpressningssyfte för att få barnet att göra det som förövaren önskar (Maria Dufva, 2019). Enligt kriminolog Maria Dufva finns det ingen gräns för hur grova övergreppen kan vara, utan förövarens fantasi styr. I få fall berättar barn vad det varit utsatta för, skammen är för stark och barnet lägger ofta skulden på sig själv. Traumat kan vara stort, bland annat för att bilder och filmer finns kvar på nätet även efter övergreppet. Många barn får även oönskade könsbilder skickade till sig, exempelvis så kallade “dickpics” när ett manligt könsorgan avses.

Om alla barn hade en trygg kunskap om nätet om vad som kan hända där och vad de kan göra om det händer dem - vända sig till en vuxen som kan hjälpa dem, då skulle dessa brott upphöra. Det är ett faktum. Så är det bara. Inga potentiella brottsoffer och jaktmarkerna för förövare skulle upphöra
— Maria Dufva, 2019
screen_2.jpg

Vad är lösningen på problemet

Tillsammans med experterna

Tillsammans med experterna Sissela Nutley som är hjärnforskare, författare och grundare av Arts and Hearts , Maria Dufva som är kriminolog, Fondberg & Wincent som arbetar med bl.a. skärmberoende samt Sven Rollenhagen som är expert på digitala missbruk har vi tagit fram tipsen nedan.

RÅD OCH TIPS

Visa engagemang, ta ansvar och ha insikt i barns utsatthet på nätet

Experterna lyfter vikten av att visa engagemang, ta ansvar samt att ha insikt i barns utsatthet på nätet. Ta ledord för att vara närvarande och hitta sunda och säkra vanor för ditt barn.

  • Engagemang: engagera dig lika mycket i barnens liv på nätet, som det utanför nätet.

  • Ansvar: det är ett alldeles för högt krav att ställa på en omogen pannlob d.v.s. ett barn att själv kunna låta bli att spela efter skolan, eller att avsluta en skärmaktivitet efter en viss tid.

  • Insikt i barns utsatthet: en närvarande förälder och barn som vet vart de ska vända sig om de tycker något känns konstigt på nätet är A och O för att minska barns utsatthet på nätet.

Engagemang
Eftersom en stor del av ungas vakna tid ägnas åt skärmar behöver föräldrar förstå vad barn och unga gör.  För digitala immigranter, det vill säga föräldrar som växte upp utan skärmar, kan barnens värld ofta kännas främmande. För att föräldrar ska kunna vara insatta i vad barnet gör på nätet krävs det att de är intresserade och delaktiga i barnets liv på nätet. Spela tillsammans med ditt barn, var med i en chat och kolla på youtube-klipp tillsammans.

Allt för att du som vuxen ska kunna guida och hjälpa ditt barn på bästa sätt och exempelvis stänga av GPS-funktionen i Snapchat och lära barnet att säga nej och inte lämna ut personliga uppgifter till personer de inte känner på nätet.

Ansvar
Sätt upp förhållningssätt tillsammans med ditt barn och lämna inte ansvaret att avsluta en aktivitet på barnet. Barns hjärnor är inte utvecklade för detta. Här hittar du tips på hur du kan upprätta ett kontrakt tillsammans med ditt barn (länk till dataspelskontraktet). För mindre barn, sitt bredvid och hjälp till att avsluta på naturliga ställen, exempelvis då avsnittet av Greta Gris tar slut. För visst kan det vara svårt att slita sig från exempelvis Netflix även för oss vuxna, lika svårt om inte svårare är det för barnet. Se också till att ditt barn har en trygg miljö på nätet och installera exempelvis porrfilter. Så varför går inte föräldrar samman med andra föräldrar och håller sig uppdaterade och pratar om ansvar och utmaningar och hur vi tillsammans kan hjälpa våra barn? Det är just det här vi vill facilitera genom Armkroken.

Att tänka på som förälder är:

1) när introducerar du skärm för ditt barn

2) vad är innehållet

3) hur lång tid spenderar barnet framför skärmen.

Om du är uppmärksam på de här tre faktorerna så har du lagt en bra grund.

Insikt i barns utsatthet
“Om alla barn hade en trygg kunskap om nätet om vad som kan hända där och vad de kan göra om det händer dem - vända sig till en vuxen som kan hjälpa dem, då skulle dessa brott upphöra. Det är ett faktum. Så är det bara. Inga potentiella brottsoffer och jaktmarkerna för förövare skulle upphöra” (Maria Dufva, 2019)

Bli en digital förebild

För att kunna skapa förändring i våra barns liv är det klokt om vi börja med oss vuxna. Nedan finner du tips på hur du blir en digital förebild. För barn gör som vuxna gör, inte sant?

 Vägen till att bli en digital förebild

1. Stäng av din telefon (inte bara sätta den på tystläge) när det funkar, när du befinner dig i biografen exempelvis.

2. Ät dina måltider utan att ha din telefon i närheten, undvik att lägga den på bordet.

3. Stäng av din telefon när du befinner dig i ett möte.

4. Motstå frestelsen att twittra eller uppdatera din Facebook- status på jobbet.

5. Gå en promenad, oavsett om det är med din partner, barn eller husdjur, och lämna telefonen hemma.

6. Börja lägg ifrån dig din telefon och spendera mer tid med att prata med dina vänner ansikte mot ansikte eller ännu bättre, ta en promenad med dina vänner utan att ta med din telefon.

7. Planera din resa innan du sätter dig i bilen, för att undvika att titta på en GPS under din bilkörning.

8. Aldrig Smsa eller nätsurfa under en bilkörning.

9. Var medveten om de situationer och känslor som gör att du vill kontrollera din telefon. Är det tråkigt? Ensamhet? Ångest? Kanske något annat skulle kunna lugna dig istället.

10. Var stark när telefonen piper eller ringer. Du behöver inte alltid svara. I själva verket kan du undvika frestelsen genom att sätta den på tyst läge.

11. Sätt regler för dig själv när du inte använder din mobil t ex vid vissa tider (t.ex. 21:00 till 07:00 )

12. Undvik att använda din webbläsare på din smarttelefon, förutom undantag när du verkligen behöver information (t.ex. en adress eller telefonnummer).

13. Ha inte din mobil i ditt sovrum. Många använder sin mobil som en alarmklocka, detta ökar frestelsen att vilja titta på sina emails och sociala medier. Köp en vanlig väckarklocka med batteri och placera din mobil någonstans neutralt utanför sovrummet.

14. Var schysst online

 (Källa: Fondberg & Wincent)

 Mobilhotell och Maktbarometern - tips till föräldrar

  • Var en god förebild (se vägen till att bli en digital förebild)

  • För yngre barn, välj lugnt innehåll och titta tillsammans med barnen, använd skärmen som om det vore en bok och peka och interagera med barnet.

  • Byt aktivitet (till rörelse och ändra fokusavståndet) efter högst 30 min användande

  • Om möjligt, ha inte teknik i sovrummet för att tydligt separera sovplats och spelplats.

  • Försök att hålla mindre än två timmars total skärmtid på nära avstånd per dag för att minska risken för närsynthet och teck-neck för små barn.

  • Avsluta skärmaktiviteten minst 1 timme innan sängdags för att inte störa melatoninets inverkan på insomning.

  • Skärmfria stunder (exempelvis frukost, middag och läggning).

  • Inför mobilfria zoner hemma i exempelvis sovrummet och vid matplatsen, på dessa platser råder i stället mänsklig interaktion.

  • Ordna ett mobilhotell där man lägger mobilen när man kommer hem. Behöver man fysiskt gå och hämta telefonen hinner man kanske fundera varför man egentligen behöver göra det just nu, än om den bara ligger i fickan.

  • Hjälp barnet att lägga bort mobilen i ett annat rum när hen gör läxor/ska fokusera.

  • Testa att göra saker utan teknik, exempelvis brädspel eller fysiska aktiviteter.

  • Vad tittar barnen på? Allmänbildning för föräldrar via maktbarometern.se och deras årlig rapport, som bland annat visar vilka konton som är populära på instagram och youtube

  • Barn har svårt att sätta gränser själva då hjärnan inte är fullt utvecklad. Därför är det viktigt att föräldrar är tydliga med barnet när hen bör koppla ner. Med äldre barn är ett tips att försöka samarbeta kring tidsgränser för spelande se exempel på hur här (länk till dataspelskontraktet).

  • Prata om konsekvenserna av att exempelvis sprida elaka inlägg och att lägga ut privata bilder på nätet.

  • Utöka ditt föräldraskap till nätet och gör det naturligt att prata om barnets nätvardag, precis som du pratar om andra saker med ditt barn, såsom vad barnet åt för mat i skolan.

  • Var nyfiken, närvarande och intresserad, så att barnet känner att det kan komma till dig som förälder i alla lägen, även när något inte känns bra på nätet.

  • Det finns filmer och bilder på internet som barn inte ska se och det finns människor som vill barn illa, ibland gömmer de sig bakom bilder där de påstår sig vara någon annan - berätta det.

  • Döm inte barnet och bli inte arg om hen hamnar i trubbel på nätet, utan visa att du finns där och hjälper barnet om hen behöver.

Hjälp och stöd

Om du som förälder behöver hjälp kan du exempelvis vända dig till kommunen och experter på skärmberoende. Några som verkar inom området är Sven Rollenhagen (länk) och Fondberg & Wincent (länk). Du kan även gå in på Friends hemsida www.friends.se för att läsa mer om kränkningar och mobbning på nätet. Hos Prinsparets stiftelse kan du läsa om en tryggare nätvardag www.prinsparetsstiftelse.se.

Om du som barn behöver hjälp och stöd prata med dina föräldrar eller en annan vuxen i din närvaro, kanske är det en lärare eller en kompis förälder. Du kan även vända dig till BRIS tel. 116 111.

PS. Maria Dufva har även skrivit en bok som heter Värsta bästa Nätet där barn själva från ca. 9-års ålder kan läsa om det bästa och värsta med nätet.

Lästips, podd och konton att följa

  • Nätförälrdrar.se (2019), BRIS & Prinsparets stiftelse

  • Distraherad (2019), Sissela Nutley

  • Värsta bästa nätet (2018), Maria Dufva, och Mitt barn på nätet (2017), Maria Dufva